Min tolkning på Lisa & Pontus Assignment #5

"Mamma har alltid sagt att du inte skall leka med maten, men du har ju för tjyven talang. Dokumentera."

Det vegetariska vidundret från Indien.

Det här var från min (indiska) middag. Jag tyckte att burkarna hämtmaten kom i hade bra potential för en ansiktsform, och paprikan såg ut att kunna åtminstone användas till läppar.

Min frukost. Det kanske är svårt att se vid första anblick, men jag ville att man skall se bilden som en kvinna på en sten mitt ute i havet. Hajar cirkulerar runt henne i filmjölkshavet. Jag skar av en bit av mitt rostade bröd för att ha som båt, och försökte hitta en flinga som kunde funka som segel. När jag sedan såg på bilden, såg det dock mer ut som en kvinna i lång klänning, som stod vid en klippa. Hajfenorna kanske inte blev de bästa, men det är inte lätt när man ska hitta fen-formade flingor i en stor cylindrisk glasburk. Idén från början var att skriva ut fotot och fylla i och lägga till konturer som kunde förstärka hur jag ville att betraktaren skulle se bilden. Min skrivare var dessvärre kass som vanligt, och kunde inte skriva ut bilden ordentligt, så jag nöjde mig med att låta fotot tala för sig själv.

Lisa och Pontus kom fram till nästan exakt samma uppgift jag och Micaela formulerade. Skillnaden var att vi beskrev tallriken som ett slagfält.

Uppgiften kan vara bra på så sätt att den är lekfull samt att den vidgar utförarens vyer om vad som kan vara "rätt" och "fel" material att arbeta med. Det är intressant att hitta nya utlopp för kreativiteten. Jag trodde inte alls att det skulle vara så kul att skapa något med just MAT. Det är ju liksom lite socialt förbjudet att sitta och "leka" med sånt (som assignmentet antyder). 

Assignment #5 till Emelie och Anders

Din tallrik är ett slagfält.Skapa med mat och dokumentera.

Veckoreflektion V.42

Den här veckan har vi bl.a delat ut och genomfört det fjärde assignmentet. I och med att vi bara hade en halv dag på oss att jobba med våra egna tolkningar av assignmentet och utkastet till didaktik-PM:et (som skulle vara klart på torsdagen) lurande runt hörnet, blev det lite stressigt. Vi hade ett handledningstillfälle för PM:et på tisdagen, men jag valde att inte gå på det, då det kändes som att det materialet jag hade var lite för abstrakt och för mycket på idéstadiet.

Det faktum att onsdagen var helt vigd åt eget PM-arbete tyckte jag var skönt, för då fick jag verkligen tid att tänka över vad jag ville jobba med för teman osv. Jag valde att arbeta runt begreppen SYMBOL och IKON. Jag har också en idé om att inkorporera mina tidigare spekulationer om vad folks representationer som djur och färger kan vara.

På torsdagen hade vi PM-feedback med Rebecka och Camilla. Den responsen jag i huvudsak fick på mitt arbete var (som jag förstod det):

1. Försök att involvera, intressera och entusiasmera eleverna mer i mina uppgifter. Som det var i nuläget var mina uppgiftsupplägg för stela/styrda.

2. Försök att komma på nån approach som inte tvingar eleverna att tolka den egna upplevelsen av sig själva så mycket. Alla kanske inte vill ha en så personligt "avslöjande" uppgift. Testa att lägga uppgiften mer utanför eleverna.

Idag (Fredag) hade vi sokratiska samtal. Jag, Max och Lisa ledde ett samtal med utgångsfrågan "Är det okej att göra abort om man får reda på att barnet kommer ha t.ex genetiska abnormaliteter/defekter?". Samtalet flöt på bra och det kändes som att alla var nöjda med diskussionen mot slutet.

Min tolkning av Anders o Emelies assignment #4

"Du skall idag göra en parafras på valfritt betydelsefullt konstverk. Alla material är tillåtna förutom det material konstverket du utgår från är skapat i. Berätta om valen du gjort i bloggen." 

Jag valde "The Thinker" av Auguste Rodin, mest för att det var det första jag kom att tänka på. Jag tog en skulptur, så att jag skulle kunna teckna av den, men ändå lägga till en ny egen touch. 

Jag skulle kunna ha tagit en tavla och gjort en skulptur/film/foto-tolkning av den, men 

1: jag är värdelös på att fota (och har ingen bra kamera)

2: det skulle ta för lång tid att filma och redigera 

och

3: jag har inte en susning om hur man ens närmar sig en lerklump eller skulpturmassa. 

 Jag ville göra en halvful och töntig tolkning av den seriösa filosof-skulpturen, så då fick det bli att ikläda tänkaren i mexikansk brottarmask. Han blev rätt stabbig, men jag tycker att det blev lite ful-charmigt ändå.

Assignment #4 (Till Pontus o Lisa)

Gör en visuell framställning inspirerad av din favoritkonstnär/förebild. I framställningen använder du dig av material du inte tycker om eller använder i ditt vanliga skapande. 

Assignment #3 (från Kristian o Titti)

"I höstens färgstarka värld tar du dig ut, en höljd och mystisk domän fanns där förut, någon eller något träder nu försiktigt fram, stäng dina ögon och var uppmärksam"

Det här är min tolkning:

Jag gick en sväng bortåt affären, för jag såg att det fanns något skogsliknande ditåt. Jag bor i ett område där det inte är särskilt gott om skog och mark, så jag tog det bästa jag kunde hitta. Jag stod still i 5 minuter i den lilla skogsdungen jag hamnat i och blundade, tittade och lyssnade om vartannat. Jag snöade efter ett tag in lite på orden "höljd och mystisk domän fanns där förut" och började tänka i nördiga fantasy-banor, typ "-tänk om det förr i tiden fanns små troll och att de var små som löv. Vi kunde inte se dem för att de kunde göra sig osynliga etc.". Det kanske berodde på att jag har sett filmen EPIC ganska nyligen som spelar på just det här temat. 

Den lille goblin:en som sitter på tronen tänkte jag skulle vara kungen över trollen. Han är den siste av sin sort och nu är hösten kommen. Nördigheten har flödat ur mina porer hela dagen... 

Det som är bra med Kristian och Tittis assignment är att det är väldigt öppet för tolkning. Man får friheten att t.ex. använda sig av alla material man vill, och låta fantasin skena iväg utav bara den. Jag hade jättekul med uppgiften, men det tog mig halva dagen att komma fram till hur jag skulle närma mig en egen tolkning av den. Det är väl eventuellt nackdelen med uppgiften: man har lite för fria tyglar och får svårt att komma igång. Sen får jag ju skylla mig själv för att jag var tvungen att göra en sån omständig akvarell-grej...När jag skriver det här är klockan 00:06. Jag började skissa kl.18...

Nu är det så ont om tid att jag måste lägga upp bilden fort innan morgondagen, men jag hade gärna jobbat en dag till och gjort klart den så att alla detaljer osv. är tydliga och sitter någorlunda där de ska. Jag är inte helt nöjd. Så är det.

peace out.

   

Assignment #3 (Till Max o Amanda)

Finn ett träd. Skapa minnen av/med trädet och inkorporera dessa minnen i en skulptur i valfritt utförande

Assignment #2 (Till mig o Micaela från Pontus o Lisa)

"Ta spårvagnen till en ny ändhållplats. Samla på dig minnen från platsen. Möt upp med Micaela och byt föremål utan att prata. Gör en minnesbild av den andres resa."

Jag åkte till Östra sjukhuset och hittade ett par konstiga sorts underkläder (?) liggande på marken bredvid hållplatsen. Jag petade på dem med pinne och undersökte dem ur olika vinklar, men kom inte fram till om det var kalsonger eller trosor. De såg ut som ett par Y-frontskalsonger fast de såg ut att gå sjukt långt upp på magen på bäraren. Detta var mitt första "minne", och jag tog kort på det. Mitt andra minne var ett foto jag tog på ett hamburgerpapper från McDonalds som låg och skräpade vid vägen. I och med att miljön runt hållplatsen i övrigt var ganska renlig stod skräpet ut och fångade min uppmärksamhet. Mitt sista minne/foto jag "fångade" var en reklamaffisch för ett tv-program på kanal 5. På bilden står bland annat Christine Meltzer och gapar groteskt mycket med uppspärrade ögon. Det stack i ögonen. Jag gick fram och fotade affischen och försökte få med mig själv i glasrutans ljusspegling. Sedan mötte jag upp Micaela i Brunnsparken och skickade bilderna till henne via SMS. Jag försökte gestikulera så att hon skule förstå vad jag höll på med.

Av Micaela fick jag följande: En vikt origami-trana, ett löv och ett vitt papper som såg ut att ha blivit "skrubbat" med blyerts medan pappret legat på ett särskilt underlag. Jag tolkade det som att blyerts-skrubbningen hade gjorts för att synliggöra underlagets textur och bli en sorts konkret påminnelse om hur en av platsens ytor kändes och såg ut.  Min gissning är att det gjordes på asfalt, av mönstret att döma. 

här har Micaela vikt sin trana

(OBS. följande två teckningar gjordes i all hast då jag kände mig väldigt trött och stressad - därav allt slarv och allmän fulhet. helst hade jag bara velat visa upp bilderna ovan, men jag antar att det är bra att visa upp hela min arbetsprocess i uppgiften...)

här hittar Micaela lövet

och här har hon skrubbat blyerts på sitt mark-papper

föremålen jag fick av Micaela. Under lövet och tranan ligger det mystiska "markpappret".

Assignment #2 (till Emelie och Anders)

Den optiska vägledningen finns inte.

Ditt rum har blivit en person.

Använd fantasin och minnet för att avbilda ditt rum.

Digital workshop-vecka, uppgift 1 och 2

Till att börja med vill jag klargöra att jag knappt har någon erfarenhet av att fota "proffsigt" eller "snyggt". Jag har aldrig innan förstått fototekniska begrepp som slutartid, exponering eller ISO-tal, men nu efter workshopsveckan känner jag mig lite säkrare och nyfiknare på fotografering! Jag lånade en Canon-kamera från HDK, då min egen lilla turist:iga digitalkamera kändes lite för dålig. Det var svårt först att klura ut vad alla kamerans knappar hade för funktioner och hur man använde dem, men efter en stunds pillande lärde jag mig åtminstone några stycken! Jag måste erkänna att jag ibland, då det sket sig, använde kamerans automatiska programval- och inställningar. Men det kändes som man kunde experimentera lite med dem med!   

"1:Välj ut ett objekt som betyder någonting för dig. Ta dokumentationsbilder på detta objekt och välj en som du är så nöjd med som möjligt."

Det här är en närbild på min banjo. Den betyder mycket för mig, då jag kan öva och spela lite på den när jag är allmänt nere eller uttråkad. Snygg är den ju också. Det enda jag har gjort i efterhand och i redigeringsväg var att dra upp exponeringen lite så bilden blev ljusare, och att dra ner högdagrarna så att det som var utanför i fönstret skulle bli lite mindre suddigt.

"2:Välj ut en syssla som intresserar dig och dokumentera människor som gör denna syssla."

Sysslan jag valde och ville påvisa i den här bilden känns lite tvetydlig. Å ena sidan kan man fokusera på musikanterna i bakgrunden och säga att det är de som utför sysslan (att spela musik) medan de i förgrunden bara är del av sysslan i sig i form av beskådande. Å andra sidan kan man hävda att det är paret i förgrunden som utför och praktiserar sysslan kärlek (om man nu kan kalla det en syssla). Jag har lite svårt att bestämma vilket synsätt jag vill köra på... 

Didaktisk reflektion på Max och Amandas Assignment #1

"Gör en catch-up med någon/något/någonstans du inte tänkt på under de senaste 13 åren. Spendera dagen i dess närvaro.

Dokumentera ur personen/föremålet/platsens synvinkel"

filmen!

Detta är min tolkning av uppgiften. Jag valde att "catch:a upp" med min barndoms demoner, och det ganska bokstavligt talat. När jag var ungefär 9 år (för c:a 13 år sen) tittade jag ibland på barnprogrammet Sailor Moon. Det handlar om en flicka som får superkrafter och slåss mot demoner som bor i underjorden. Dessa demoner kommer titt som tätt upp till människornas värld för att terrorisera dem. När jag var liten var jag egentligen inte så rädd för hur demonerna såg ut, men deras röster och brutala uttryckssätt gav mig ordentliga mardrömmar. Nu när jag är äldre skräms jag inte av klippen, men med den här filmsnutten hoppas jag kunna förmedla samma känsla av skräck till betraktaren som jag själv kände då. Jag valde att filma teven medan jag under dagen tittade på de gamla avsnitten och då specifikt filma de partier då demonerna syntes som mest. Jag klippte sedan ihop de "värsta" bitarna och försökte att få dem att framstå som ännu läskigare genom att lägga till skrämmande ljud och dylikt. Det går att invända och säga att jag inte har inkluderat objektet(tv:n eller tv-serien i det här fallet)s synvinkel, men jag tycker att det representeras bara genom att man får se att klippen visas på en teve. Dessutom tycker jag att man genom att fastna i tittandet på serien inkluderas i dess värld och känner hur den för betraktaren "berättar sin historia" ur det egna perspektivet.

Jag tycker att Max och Amandas uppgiftsupplägg var påhittigt och bra. Jag hade dock problem med att dra mig till minnes en/ett plats/person/sak från 13 år sedan som jag inte hade tänkt på över huvud taget på ett eller annat nostalgiskt sätt. Jag böjde lite på reglerna här: jag har faktiskt tänkt på hur jag kände inför sailor moon-demonerna genom åren, men det kändes ändå som en bra känsla att utforska och fördjupa sig lite i. Jag ville möta mina demoner, så att säga. Pun intended. Uppgiften är bra på så sätt att den nästan tvingar en att krama ur sig och återupptäcka saker som man kände något för i det förflutna. Jag tror att det kan tjäna som en bra inspirationskälla vid rätt tillfällen!   

Didaktisk reflektion + Mitt och Micaelas assignment #1 (till Kristian och Titti)

Ta dig ut i det gröna.

 Hitta en yta/textur som intresserar dig.

 Försök teckna av den.Försök även se

 eventuella dolda figurer/mönster som döljer 

sig i ytan/texturen och uppmärksamma dem.


Jag och Micaela utgick bland annat från ett av våra gamla assignment som löd:

"Ta dig till en okänd plats,
appropriera den,
var där en ganska lång stund,
försvara den,
dokumentera."

och även från bl.a sidan 83 i Keri Smiths bok How To Be an Explorer of the World. Där stod det om en uppgift som uppmanade utföraren att leta efter "konstobjekt" i vardagen, såsom egendomligt formade stenar, klumpar med ståltråd, skeva burkar, etc. I formulerandet av uppgiften inspirerades jag personligen av ett annat avsnitt i boken som handlade om att man skulle försöka kartlägga sprickmönster i asfalt och se hur dessa var oavsiktligt "utformade".
  

Vernissage:en, Opponeringen och min didaktiska slutfråga

I onsdags hade vi i klassen en liten vernissage för att visa upp våra färdiga gestaltningsprodukter. Var och en hade fått bestämma hur de hade tänkt ställa/montera upp sina verk. Vi kombinerade visningen med redovisningen och opponeringen som vi skulle ha tillsammans med handledarna. Jag har dessvärre inga bilder från hur det såg ut i den av HDK:s hallar vi höll till i, men jag hoppas att någon av mina eminenta klasskamrater lägger upp det på någon av deras bloggar. 

Det är svårt att komma ihåg all feedback jag fick från alla när det var Lianas tur att opponera på mitt arbete. Jag kommer dock ihåg att hon sa att hon uppskattade min detaljrikedom och konceptet rent generellt. Hon tyckte även att placeringen av mina bilder var effektiv, då jag hade djur/frukt/färg-bilderna i mitten och pyntade med mina kopierade skissbokssidor runt om. Hon sa att hon tyckte att det förstärkte mitt huvudbudskap och la mer fokus på det jag ville att betraktaren skulle fundera över. Lianas förslag om hur jag skulle kunna utveckla mitt koncept var att jag kunde göra nån slags seriestripp med nån av mina vänner i sin djurkaraktär. Anna kom också med ett intressant förslag om att jag skulle försöka mig på att göra nån slags kort animation med mina djurfigurer och ha deras riktiga mänskliga röster till. Det lät väldigt spännande, men jag är lite rädd för animation som medium, för att det känns som att man måste vara väldigt skärpt och tekniskt kunnig för att få till mjuka rörelser osv. Sen tog Anna upp frågan varför jag hade valt triptyk-temat till att börja med, och berättade om triptykens manliga och maktkultur-dominerade tradition. Jag blev lite tagen på sängen, då jag inte trodde att det var så genus-betingat. Jag kände mest att det var ett bra sätt att förstärka min tanke om symbolik och symbolernas tydlighet och avgränsning mot varandra.

Jag måste erkänna att det fortfarande känns rätt oklart vad en didaktisk fråga innebär, men jag har gjort ett försök att formulera en efter min uppfattning av vad det kan vara.

Min fråga är: 
-Varför är det populärt i dagens samhälle att ge folk djur/färg/element-avatarer, och varför symboliserar vi vissa naturfenomen, element, färger eller djur med vissa mänskliga karaktärsdrag och egenskaper (hungrig som en varg, att bete sig som ett svin, att säga att nån har en eldig personlighet etc.)? Vill vi bara hitta vår plats i världen? Hur har samhället tagit till sig dessa liknelser, och varför?

(ok, det där var lite mer en EN fråga, men det kändes svårt att komprimera det utan att förlora en del av frågans djup)

tack och adieu

Slutreflektion gestaltningsarbetet

(min kompis Liza)

+

(referenser)

=

(Här är slutresultatet. Jag försökte jobba med mina bläck/akvarellpennor först för färgläggningen, så att tusch-outline:en inte skulle bli så dimmig som den brukar bli. Det funkade, men färgerna blev fläckiga och fula när jag målade ut dem med penseln. Jag har fortfarande svårt för akvarellteknik, verkar det som. Jag hade åtminstone prövat ett annat sätt att få färg på bilden. Jag var inte nöjd, dock, så jag målade över tröjan och håret med promarkers. Antagligen lägger jag till lite mer detalj-streck så snart bläckplumparna runt om i kanterna har torkat. Det känns lite väl avskalat för tillfället. Jag märkte också att huvudet hamnade lite väl långt upp i förhållande till axlarna, men jag skiter i det. Det kan lika gärna vara en artistisk touch, bara.)

(En till liten skissboks-grej jag gjorde härom natten. Jag började skissa vid 21:30 och var vid 02-tiden helt mosig i skallen efter att ha målat alla detaljer. Sov gott gjorde jag i alla fall.)

Nu till reflektionen!:

Vad/hur/varför lärde jag mig under gestaltningsperioden?

- Under tiden vi har jobbat med våra projekt har jag lärt mig att det kan vara både jobbigt och skönt att ha såpass mycket tid att förfoga över på egen hand. Det har känts gött att kunna vila och tänka vissa tidsperioder då jag har klankat ner på min egen skapandeförmåga för hårt. När jag vilade en stund kom idéerna plötsligt till mig, och jag började känna mig säkrare på att jag skapade nåt mer kvalitativt och uttänkt. Det kändes också skönt att ha min skissbok som ett litet sidoprojekt som jag kunde experimentera med och rita i. Detta för att lätta på pressen som kom med att man skulle ha ett stort och väl utformat slutresultat. Även om jag inte fick ur mig många teckningar som tvingade mig att utvecklas inom det jag är dålig på att teckna (händer, fötter, perspektiv, etc.) känns det ändå som att jag har kommit några myrsteg närmare i rätt riktning. Under tiden jag har hållit på med djur/frukt/färg-bilderna har jag fått tänka över ordentligt vad jag ville säga med mina verk. Jag har funderat över varför jag associerar vissa folk med särskilda färger och vad för symbolik som färgerna i sig kan ha. Jag hörde från min mor, som i sin tur hade hört det via ett radioprogram om synestesi, att de människor man förknippar med varma färger såsom röd och dess närliggande färger i färgskalan är folk man tycker om extra mycket. Jag upptäckte att jag nästan skulle kunna ha haft färgen röd på de flesta jag ritade av, men att jag tog färgen som kom till mig i andra hand mest för att få lite variation. 

Jag tror att jag ändå har haft ett rätt bra upplägg på mitt arbete, och inte tagit mig vatten över huvudet. Det var en av de första sakerna jag tänkte på när de andra började prata om skulpterande och oljemåleri. Jag ville se till att jag var så produktiv som möjligt med den skapandeförmågan jag har. Man kan kritisera min approach och invända att jag kanske inte har gått så mycket utanför min trygghets-zon, men jag upplever ändå att jag har uppbådat det mod jag har kunnat och jobbat inom rimliga gränser. Jag hade fått spader om jag hade börjat måla stora oljemålningar för första gången i mitt liv och att jag inte skulle kunna förmå mig att stå för slutresultatet. Jag känner att jag efter att ha jobbat "smått" och varit nöjd har fått samma dos utveckling som jag skulle fått om jag hade jobbat "stort" och hatat det.

I min process har jag även lärt mig att en bild inte behöver vara helt meningslös bara för att den inte ser snygg ut när den är halvvägs klar (Jag har haft det lite som måttstock innan: "-Men nu börjar den väl ändå se helt ok ut?"). Man kan alltid som i mitt fall gå in i efterhand och rita lite pillgrejer för att förstärka de visuella uttryck man inte lyckades förmedla innan. Bläckfisken ovan är ett exempel på detta. Från början var den bara en abstrakt form som jag lekte (jag skar bort områdena på föregående sida som omgav min iron man-teckning och fyllde sedan i luckornas konturer på sidan bakom) lite med för att se hur mycket jag kunde påverka en satt form att uttrycka skugga, textur och djup. Min för tillfället största idol, Mike Mignola, är väldigt duktig på detta, och jag vill också gärna bli det.

Och som med allt jag gör och har gjort hittills på HDK, har min tro på att "älska det fula" i det man gör stärkts! 

Det var alla tankar jag hade i hjärnan när det gällde den här frågan. Om handledarna vill ha lite mer text kan jag kanske mjölka ur lite till efter respons imorgon!

Titeln på mitt projekt/mina verk: 
Det har vart svårt att komma på ett samlingsnamn på alla mina grejer. Är det för pretto att ge den en engelsk titel? Eller skall jag ha en svensk? Jag har en av varje som jag kan pröva på handledarna och mina klasskamrater, så vi får se vilken som passar bäst: "Djuret, frukten och den heliga färgen (med omnejd)" eller "Beastly buddies - fruity friends - color comrades + loose ideas" det senare förslaget är väl lite halvseriöst...

Veckoreflektion (inför handledn.) V.19

Yo! Det här inlägget blir en liten bildbomb. Rent mentalt har den här veckan känts seg. Jag har som så många gånger innan ifrågasatt min kreativa och konstnärliga förmåga och tyckt att jag inte har fått ur mig nåt kvalitativt. Men jag är åtminstone stolt över att jag tog mig i kragen och jobbade i större format (A3). Det fanns både lätta och svåra aspekter med det, men min slutsats är att jag antagligen borde göra det oftare! Min detaljbesatthet var lättare att få utlopp för och jag slapp sitta med näsan i pappret för att göra vissa detaljer.

Nu har jag tre karaktärsteckningar klara i alla fall. Förhoppningsvis blir det en fjärde om tiden tillåter, men vi får se. 

Referensbild på min barndomsvän Simon

Kroppen avritad någorlunda

Djurhuvud-referens. Simon var en Iller/vessla kom jag fram till. Illern var dock bättre att rita av, så jag körde på den.

Slutprodukten. Jag tog inspiration från Kattis förslag om att göra upplägget som en gammal skolplansch på typ växter. Jag tog Simons olika attribut och kategoriserade dem med latinska namn. Korset slängde jag med också, för att hans tro känns väldigt kännetecknande för honom. Sen droppade jag på några droppar akrylbläck för att göra en ny tolkning på hur jag kan visa färgen för personen ifråga.

I skissboksarbetet blev jag lite nyfiken när jag såg att Lisa höll på med akrylbläck, och köpte mig en flaska, doppenna och stift. det var knixigt, men det kan nog se bättre ut när jag fått kläm på det.

jag la till lite onödiga streck bakom min gamle gubbe så det blev lite tydligare bakgrund/textur-feeling

och en ofärdig skiss på Iron Man. Jag kollade på Avengers-filmen dagarna innan och fastnade för hans dräkts grymt feta design.

Nu har jag börjat tänka på hur jag har tänkt presentera det hela: först och främst vill jag inte göra nåt skitavancerat i onödan (typ projektorer och liknande). Jag vill helst av allt typ bara trycka upp djurbilderna med tejp eller kludd på nån vägg utan ram eller nåt. Då får de ju lite mer rå feeling, men det kanske får betraktaren att börja tänka på om det avskalade i sig har nån mening, och mina verk får inte förmedla sin essens ordentligt då de inte får 100% uppmärksamhet. Det är segt. Men det känns ovärt att lägga massa pengar på ramar. Men om jag ska ha kvar tavlorna eller ge bort dem är det kanske värt, i och för sig. 

Jag vill att betraktaren genom att titta på mina bilder skall börja fundera på sambandet mellan färgen, frukten, personen och djuret. Min förhoppning är att de tänker på tillfällen de själva har liknat andra vid attributen jag tar upp på liknande sätt. Jag hoppas att de börjar fundera över hur de ser sina vänner och bekanta, och varför!

Max klisterlapp är problematisk också. I och med att jag har bytt approach tre gånger nu har jag inte lyxen att kunna presentera alla bilderna på samma sätt (om jag nu inte kör på min första idé med att fota max bredvid sin bild, printa ut den och sätta den bredvid de andra). Hmmm. Vi får se vad de andra har att säga om det hela under handledningen imorrn.

Goodbaj.

Försenat inlägg om V.17 +lite skissboksgrejer från v.18

Halloj. I och med att vi inte hade någon faktisk handledning v.17 blev det lätt att skjuta på bloggandet, och nu inser jag att jag hade glömt bort det helt och hållet. Här kommer en sen sammanfattning, hursomhelst!: 

Den här veckan har arbetet gått lite segt. Jag fick en klisterbild på Max gjord, och lite kludd i skissboken. Jag tror att jag som sagt slappnade av för mycket när det fattades handledning, och eftersom jag inte hade nån deadline att ha presterat något inför, blev det inte så produktivt. Jag försökte dock att jobba på lite i skissboken genom att måla av händer i olika poser. Som jag kanske har nämnt innan är detta något jag är allmänt dålig på, så jag tänkte att jag skulle kötta på med några bilder på händer för min egen utvecklings skull. Det gick okej. Det känns så jäkla svårt att pinpoint:a det jag gör fel när jag ritar händerna. Det känns som att jag kanske snöar in för mycket på detaljer, som vanligt. Men jag vet inte. Jag kanske bara inte har greppat tekniken eller att jag måste tänka mer avskalat, typ. Ingen aning, som sagt. Hjälp mottages gärna!

+

=

(jag ritade till lite blaj runtom tanten)

den längst upp till höger funkar, men resten känns lite väl korviga.

(okej, det blev en annan göbbe också. jag ville jobba med nåt som kändes lite mer detaljmässigt kravlöst)

jag fick typ inget gjort på mitt "huvudprojekt" under v.18, för att det var lite annat som kom i vägen (jag visste inte hur jag skulle fixa bra bilder på mina kompisar när jag inte kunde träffa dem osv osv.) , men jag försökte tappert att klottra ner några sidor i skissboken.

Gestaltningsprojektet V.16 - Sådärja!

Efter mitt handledningstillfälle med Katti, Lisa och Micaela är jag nu säker på vad jag skall fokusera på i mitt arbete! Jag valde att köra på min fjärde idé om att måla av mina vänner och måla dit djurhuvuden på deras kroppar. Idén utvecklades lite under handledningstillfället, då jag kom på att jag kunde göra cirka 3-4 triptyker (bildserie i tre delar) som består av en symbolisering av varje persons fruktlika, färgmässiga och djurlika egenskaper. När jag träffar nya människor brukar jag ofta tänka på vad de skulle vara för djur om de var djur, och så vidare med frukter och färger. När jag berättade detta för Katti tog hon upp begreppet synestesi, och vi snackade en stund om det. Det var väldigt intressant!

Jag tänkte att jag skulle genomföra den här idén genom att göra några bilder (om jag har tid) på akvarellpapper, men de flesta på klisterpapper, så att jag kan sätta upp bilderna runtom i stan och fota mina kamrater bredvid dem. Jag har för mig att Katti tyckte att man skulle se verken i större perspektiv då. 

Samtidigt som jag gör de här triptykerna är tanken att jag skall hålla uppe/fösöka utveckla min rent rit-tekniska förmåga såväl som min idéförmåga genom att teckna minst nån timme varje dag. Nåt måste ju hända, tänker jag, och det finns många aspekter av mitt tecknande som jag är långt ifrån nöjd med.

Här kommer lite bilder på vad jag har åstadkommit hittills i veckan:

Jag målade av en hummer och Kristian i min skissbok.

och en tant med pistol. Högerfoten och handen saknas för att jag suger på att måla sånt. Förhoppningsvis blir jag bättre med hjälp av min projektideologi.

Ett litet schema över vilka personer jag tänkte måla av och deras frukter, djur och färger

Här är originalbilden jag använde till Kristians avteckning

Här är hans frukt 

(Tyvärr ville inte originalbilden på björnen ladda upp sig här. Filen var väl paj eller nåt, antar jag.)

Slutresultatet gjort på akvarellpapper. Jag är halvnöjd...

Gestaltningsprojektet/EXIT (through the gift shop)

Vi såg häromveckan på filmen Exit Through the Gift Shop som en del av introduktionen till gestaltningsprojektet. Efter filmvisningen gick vi upp till skulptursalen och började jobba på diverse stationer kopplade till filmens anda. Våra lärare hade ställt/lagt upp klisterpapper (så man kunde göra egna street-art-klistermärken), blyertspennor i olika hårdhet (för stillebenmålning av en fönsterutsikt), randigt papper (så man kunde skriva om sin upplevelse och tolkning av Exit Through the Gift Shop) och piprensare och annat pysselmaterial (som man skulle bygga en struktur av tillsammans med sina kompisar). Såhär såg det till exempel ut på den sistnämnda stationen: 

(Lisa och Pontus bygger triangulära former)

(Här har vi mitt bidrag till klipp-och-klistra-väggen vi jobbade på.)

(Mina utsikts-avbildningar.)

(Ett av mina klistermärken lyckades jag åtminstone smäcka upp på ett elskåp utanför min flickväns lägenhet i Högsbo.)

Jag var inte med på Annas handledningstillfälle, så jag missade chansen att få bättre koll på vad jag skulle/borde jobba med inför och under projektet. Jag kom på några egna idéer, dock, och en av dem har jag åtminstone jobbat på kontinuerligt. 

Det här är min första ide:

Jag tänker att "EXIT" i mitt fall kan innebära verklighetsflykt. Vilken form av verklighetsflykt, undrar ni då? Jag skall rita några timmar varje dag i min skissbok och slå tva flugor i en smäll: Dels flyr jag från verkligheten i och med fantiserandet och målandet, och dels kommer jag förhoppningsvis bli bättre på att måla ur en teknisk aspekt. Detta förutsätter att jag väljer rätt saker att öva på och måla, förstås. 

 (Det här är det jag har jobbat med nu, första veckan:)

Idé #2 (jag kan kanske i och för sig göra flera av de här sakerna, men jag väljer att dela upp dem nu i alla fall, för enkelheten och tydlighetens skull):

Det här är en bild från min kompis pappas facebook-sida. Jag tror han har gjort den själv. Han är troende, som ni kanske fattar. Jag tänkte hursomhelst att jag skulle ta och göra nåt liknande på de skyltar jag hittar i stan (förhoppningsvis blir jag inte bötfälld eller slängd i finkan...).

Min tredje idé är att jag skulle kunna filma med min telefon precis när jag går ut ur dörren på en massa platser. Sen tänkte jag att jag skulle kunna göra en ihopsättning av klippen och göra nån sorts kort och flummig film av det hela.

Min fjärde och sista idé var egentligen en grej jag kom på när jag spann vidare lite på verklighetsflykt-konceptet: Jag skulle kunna måla lite old-school-aktiga porträtt och rita dit djurhuvuden istället, för att göra det hela lite surrealistiskt. 

Avslutande reflektion LGBD10

Länkar

Veckoreflektioner/workshop-dokumentation:

Vecka 4 och 5: http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/veckoreflektioner.html

Vecka 6: 

http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/reflektion-v6.html

Vecka 7:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/veckoreflektion-v7.html

Vecka 8:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/veckoreflektion-v8.html

Vecka 9:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/reflektion-v9.html

Vecka 10:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/veckoreflektion-v10.html

Vecka 11:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/reflektion-v11.html

Vecka 12:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/reflektion-v12.html

Kompensation för missad workshop vecka 11: http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/kompensation-for-missad-workshop.html

Konstbesök+Bok:

http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/detta-var-alltsa-boken-jag-skulle.html

Assignments:

1: http://erikhdk.blogspot.se/2013/01/assignment-1.html

2: http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/assignment-2.html

3: http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/assignment-2.html

4: http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/assignment-5-del1.html

5: http://erikhdk.blogspot.se/2013/02/assignment-5-del-2.html

6: http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/assignment-6.html

7: http://erikhdk.blogspot.se/2013/03/assignment-7.html

Min reflektion:

Vad? Hur? Varför?

Vi har bland annat läst och diskuterat om barns skapande i Vygotskijs Fantasi och kreativitet i barndomen, om tecken/symboler/symbolik/visuell kommunikation i Det kreativa ögat och om synen på bildämnet och dess roll i skolan i Skolan och den radikala estetiken. Jag tror att vi har studerat just den här litteraturen för att vi skall vidga våra vyer från den klassiska synen på bildämnet som huvudsakligen ett tekniskt ämne. Böckerna har tryckt mycket på bildens kommunikativa egenskaper och hur viktigt det är att ha koll på vad bilder kan förmedla och hur man förmedlar saker själv i sina egna bildkompositioner. För mig personligen har litteraturen mjukat upp och omformat sättet jag själv ser på bild. Jag har växt upp med den gamla skolans bildundervisning där material och teknik har varit centralt, medan bildanalysen och kommunikationen har fått stryka lite granna på foten. Det känns som att vissa av böckerna har lyckats lugna min oro inför det faktum att HDK-folket har sagt att vi inte kommer få nån regelrätt teknik- eller materialundervisning. Jag tänkte först: - Men om jag inte får göra nåt sånt, varför går jag den här utbildningen över huvud taget? Jag har efter den här kursen börjat inse att bildämnet är mycket mer mångfacetterat än bara den tekniska biten.

Eftersom vi skall bli lärare är det viktigt för oss att få en insikt i hur ungdomar och barns bildskapande. På så sätt kan vi kan tolka våra elevers kreativa uttryck, lära dem att tolka andras kreativa uttryckssätt och få fram det de själva vill i deras egna skapandeprocess.

Vi har haft sokratiska samtal hyfsat regelbundet, och detta tycker jag har varit väldigt spännande och intressant i stort sett varje gång vi har haft dem. Jag har lärt mig nollställa mina egna tankar och åsikter för att sedan ta in andras tankar om saker och ting. Samtalen slutade sällan med konkreta svar på vissa frågor, men det var ändå väldigt skönt att få filosofera fritt medan andra lyssnade på vad man hade att säga. Vår gemenskapskänsla i klassen har också ökat tack vare dialogerna vi har fört när vi har diskuterat. Jag tror att dessa samtal kommer att hjälpa oss i vårt framtida läraryrke när vi skall bemöta elever med andra inställningar och tankar än oss själva. Genom att vi har fått agera samtalsledare själva har samtalen även givit oss verktyg för att eventuellt få eleverna att börja tänka i nya banor och öppna upp sig för nya infallsvinklar på saker och ting.

Assignmentsen har också varit väldigt givande. De har hjälpt mig att utforska min egen problemlösnings- och tolkningsförmåga, och detta tror jag har vart meningen med hela assignment-grejen. Ibland har det känts helt omöjligt att göra nåt eget av uppgifterna, men i slutändan har det ändå alltid gått vägen. Varje gång har det varit ett litet äventyr. Vi har också uppmuntrats till att ta oss utanför vår matrialmässiga trygghets-zon, och fått bra input från lärarna och varandra när vi har gjort det. Det känns som att det har hjälpt oss utvecklas som skapande personer. I nuläget känner jag mig mer självsäker i mitt bildliga tolkande av saker. Andra kanske gestaltar samma sak som jag helt annorlunda, men jag har inte gjort nåt fel för det. Jag har förstått att min tolkning är min tolkning, och den skall jag vara stolt över.

Genom att jobba med gestaltningsprojektet har jag som jag nämner i ett inlägg på bloggen jobbat lite på att få tummen ur och även här acceptera skavankerna i mina egna kreationer. Vi har fått se hur klasskamrater har tagit uppgiften till ställen vi själva inte skulle ha tagit den till, och hur coolt det kan vara när nån tänker annorlunda än en själv.

Galleribesöken har varit intressanta, och jag tror att meningen med dem var att vi skulle få en känsla av konstvärlden i stort och hur aktiva och utställande konstnärer tänker och jobbar. Själv hade jag aldrig satt min fot på ett galleri innan, så det blev lite av en klargörande och avmystifierande upplevelse för mig. Ett galleribesök blir ju lite vad man gör det till, då man bara kan titta snabbt och sen gå. Men om man tar sig tid och tänker efter medan man tittar på tavlorna, fotona, filmerna, performance:en och skulpturerna blir det en mycket djupare och givande upplevelse.