Veckoreflektion V.42

Den här veckan har vi bl.a delat ut och genomfört det fjärde assignmentet. I och med att vi bara hade en halv dag på oss att jobba med våra egna tolkningar av assignmentet och utkastet till didaktik-PM:et (som skulle vara klart på torsdagen) lurande runt hörnet, blev det lite stressigt. Vi hade ett handledningstillfälle för PM:et på tisdagen, men jag valde att inte gå på det, då det kändes som att det materialet jag hade var lite för abstrakt och för mycket på idéstadiet.

Det faktum att onsdagen var helt vigd åt eget PM-arbete tyckte jag var skönt, för då fick jag verkligen tid att tänka över vad jag ville jobba med för teman osv. Jag valde att arbeta runt begreppen SYMBOL och IKON. Jag har också en idé om att inkorporera mina tidigare spekulationer om vad folks representationer som djur och färger kan vara.

På torsdagen hade vi PM-feedback med Rebecka och Camilla. Den responsen jag i huvudsak fick på mitt arbete var (som jag förstod det):

1. Försök att involvera, intressera och entusiasmera eleverna mer i mina uppgifter. Som det var i nuläget var mina uppgiftsupplägg för stela/styrda.

2. Försök att komma på nån approach som inte tvingar eleverna att tolka den egna upplevelsen av sig själva så mycket. Alla kanske inte vill ha en så personligt "avslöjande" uppgift. Testa att lägga uppgiften mer utanför eleverna.

Idag (Fredag) hade vi sokratiska samtal. Jag, Max och Lisa ledde ett samtal med utgångsfrågan "Är det okej att göra abort om man får reda på att barnet kommer ha t.ex genetiska abnormaliteter/defekter?". Samtalet flöt på bra och det kändes som att alla var nöjda med diskussionen mot slutet.

Min tolkning av Anders o Emelies assignment #4

"Du skall idag göra en parafras på valfritt betydelsefullt konstverk. Alla material är tillåtna förutom det material konstverket du utgår från är skapat i. Berätta om valen du gjort i bloggen." 

Jag valde "The Thinker" av Auguste Rodin, mest för att det var det första jag kom att tänka på. Jag tog en skulptur, så att jag skulle kunna teckna av den, men ändå lägga till en ny egen touch. 

Jag skulle kunna ha tagit en tavla och gjort en skulptur/film/foto-tolkning av den, men 

1: jag är värdelös på att fota (och har ingen bra kamera)

2: det skulle ta för lång tid att filma och redigera 

och

3: jag har inte en susning om hur man ens närmar sig en lerklump eller skulpturmassa. 

 Jag ville göra en halvful och töntig tolkning av den seriösa filosof-skulpturen, så då fick det bli att ikläda tänkaren i mexikansk brottarmask. Han blev rätt stabbig, men jag tycker att det blev lite ful-charmigt ändå.

Assignment #4 (Till Pontus o Lisa)

Gör en visuell framställning inspirerad av din favoritkonstnär/förebild. I framställningen använder du dig av material du inte tycker om eller använder i ditt vanliga skapande. 

Assignment #3 (från Kristian o Titti)

"I höstens färgstarka värld tar du dig ut, en höljd och mystisk domän fanns där förut, någon eller något träder nu försiktigt fram, stäng dina ögon och var uppmärksam"

Det här är min tolkning:

Jag gick en sväng bortåt affären, för jag såg att det fanns något skogsliknande ditåt. Jag bor i ett område där det inte är särskilt gott om skog och mark, så jag tog det bästa jag kunde hitta. Jag stod still i 5 minuter i den lilla skogsdungen jag hamnat i och blundade, tittade och lyssnade om vartannat. Jag snöade efter ett tag in lite på orden "höljd och mystisk domän fanns där förut" och började tänka i nördiga fantasy-banor, typ "-tänk om det förr i tiden fanns små troll och att de var små som löv. Vi kunde inte se dem för att de kunde göra sig osynliga etc.". Det kanske berodde på att jag har sett filmen EPIC ganska nyligen som spelar på just det här temat. 

Den lille goblin:en som sitter på tronen tänkte jag skulle vara kungen över trollen. Han är den siste av sin sort och nu är hösten kommen. Nördigheten har flödat ur mina porer hela dagen... 

Det som är bra med Kristian och Tittis assignment är att det är väldigt öppet för tolkning. Man får friheten att t.ex. använda sig av alla material man vill, och låta fantasin skena iväg utav bara den. Jag hade jättekul med uppgiften, men det tog mig halva dagen att komma fram till hur jag skulle närma mig en egen tolkning av den. Det är väl eventuellt nackdelen med uppgiften: man har lite för fria tyglar och får svårt att komma igång. Sen får jag ju skylla mig själv för att jag var tvungen att göra en sån omständig akvarell-grej...När jag skriver det här är klockan 00:06. Jag började skissa kl.18...

Nu är det så ont om tid att jag måste lägga upp bilden fort innan morgondagen, men jag hade gärna jobbat en dag till och gjort klart den så att alla detaljer osv. är tydliga och sitter någorlunda där de ska. Jag är inte helt nöjd. Så är det.

peace out.

   

Assignment #3 (Till Max o Amanda)

Finn ett träd. Skapa minnen av/med trädet och inkorporera dessa minnen i en skulptur i valfritt utförande

Assignment #2 (Till mig o Micaela från Pontus o Lisa)

"Ta spårvagnen till en ny ändhållplats. Samla på dig minnen från platsen. Möt upp med Micaela och byt föremål utan att prata. Gör en minnesbild av den andres resa."

Jag åkte till Östra sjukhuset och hittade ett par konstiga sorts underkläder (?) liggande på marken bredvid hållplatsen. Jag petade på dem med pinne och undersökte dem ur olika vinklar, men kom inte fram till om det var kalsonger eller trosor. De såg ut som ett par Y-frontskalsonger fast de såg ut att gå sjukt långt upp på magen på bäraren. Detta var mitt första "minne", och jag tog kort på det. Mitt andra minne var ett foto jag tog på ett hamburgerpapper från McDonalds som låg och skräpade vid vägen. I och med att miljön runt hållplatsen i övrigt var ganska renlig stod skräpet ut och fångade min uppmärksamhet. Mitt sista minne/foto jag "fångade" var en reklamaffisch för ett tv-program på kanal 5. På bilden står bland annat Christine Meltzer och gapar groteskt mycket med uppspärrade ögon. Det stack i ögonen. Jag gick fram och fotade affischen och försökte få med mig själv i glasrutans ljusspegling. Sedan mötte jag upp Micaela i Brunnsparken och skickade bilderna till henne via SMS. Jag försökte gestikulera så att hon skule förstå vad jag höll på med.

Av Micaela fick jag följande: En vikt origami-trana, ett löv och ett vitt papper som såg ut att ha blivit "skrubbat" med blyerts medan pappret legat på ett särskilt underlag. Jag tolkade det som att blyerts-skrubbningen hade gjorts för att synliggöra underlagets textur och bli en sorts konkret påminnelse om hur en av platsens ytor kändes och såg ut.  Min gissning är att det gjordes på asfalt, av mönstret att döma. 

här har Micaela vikt sin trana

(OBS. följande två teckningar gjordes i all hast då jag kände mig väldigt trött och stressad - därav allt slarv och allmän fulhet. helst hade jag bara velat visa upp bilderna ovan, men jag antar att det är bra att visa upp hela min arbetsprocess i uppgiften...)

här hittar Micaela lövet

och här har hon skrubbat blyerts på sitt mark-papper

föremålen jag fick av Micaela. Under lövet och tranan ligger det mystiska "markpappret".

Assignment #2 (till Emelie och Anders)

Den optiska vägledningen finns inte.

Ditt rum har blivit en person.

Använd fantasin och minnet för att avbilda ditt rum.

Digital workshop-vecka, uppgift 1 och 2

Till att börja med vill jag klargöra att jag knappt har någon erfarenhet av att fota "proffsigt" eller "snyggt". Jag har aldrig innan förstått fototekniska begrepp som slutartid, exponering eller ISO-tal, men nu efter workshopsveckan känner jag mig lite säkrare och nyfiknare på fotografering! Jag lånade en Canon-kamera från HDK, då min egen lilla turist:iga digitalkamera kändes lite för dålig. Det var svårt först att klura ut vad alla kamerans knappar hade för funktioner och hur man använde dem, men efter en stunds pillande lärde jag mig åtminstone några stycken! Jag måste erkänna att jag ibland, då det sket sig, använde kamerans automatiska programval- och inställningar. Men det kändes som man kunde experimentera lite med dem med!   

"1:Välj ut ett objekt som betyder någonting för dig. Ta dokumentationsbilder på detta objekt och välj en som du är så nöjd med som möjligt."

Det här är en närbild på min banjo. Den betyder mycket för mig, då jag kan öva och spela lite på den när jag är allmänt nere eller uttråkad. Snygg är den ju också. Det enda jag har gjort i efterhand och i redigeringsväg var att dra upp exponeringen lite så bilden blev ljusare, och att dra ner högdagrarna så att det som var utanför i fönstret skulle bli lite mindre suddigt.

"2:Välj ut en syssla som intresserar dig och dokumentera människor som gör denna syssla."

Sysslan jag valde och ville påvisa i den här bilden känns lite tvetydlig. Å ena sidan kan man fokusera på musikanterna i bakgrunden och säga att det är de som utför sysslan (att spela musik) medan de i förgrunden bara är del av sysslan i sig i form av beskådande. Å andra sidan kan man hävda att det är paret i förgrunden som utför och praktiserar sysslan kärlek (om man nu kan kalla det en syssla). Jag har lite svårt att bestämma vilket synsätt jag vill köra på... 

Didaktisk reflektion på Max och Amandas Assignment #1

"Gör en catch-up med någon/något/någonstans du inte tänkt på under de senaste 13 åren. Spendera dagen i dess närvaro.

Dokumentera ur personen/föremålet/platsens synvinkel"

filmen!

Detta är min tolkning av uppgiften. Jag valde att "catch:a upp" med min barndoms demoner, och det ganska bokstavligt talat. När jag var ungefär 9 år (för c:a 13 år sen) tittade jag ibland på barnprogrammet Sailor Moon. Det handlar om en flicka som får superkrafter och slåss mot demoner som bor i underjorden. Dessa demoner kommer titt som tätt upp till människornas värld för att terrorisera dem. När jag var liten var jag egentligen inte så rädd för hur demonerna såg ut, men deras röster och brutala uttryckssätt gav mig ordentliga mardrömmar. Nu när jag är äldre skräms jag inte av klippen, men med den här filmsnutten hoppas jag kunna förmedla samma känsla av skräck till betraktaren som jag själv kände då. Jag valde att filma teven medan jag under dagen tittade på de gamla avsnitten och då specifikt filma de partier då demonerna syntes som mest. Jag klippte sedan ihop de "värsta" bitarna och försökte att få dem att framstå som ännu läskigare genom att lägga till skrämmande ljud och dylikt. Det går att invända och säga att jag inte har inkluderat objektet(tv:n eller tv-serien i det här fallet)s synvinkel, men jag tycker att det representeras bara genom att man får se att klippen visas på en teve. Dessutom tycker jag att man genom att fastna i tittandet på serien inkluderas i dess värld och känner hur den för betraktaren "berättar sin historia" ur det egna perspektivet.

Jag tycker att Max och Amandas uppgiftsupplägg var påhittigt och bra. Jag hade dock problem med att dra mig till minnes en/ett plats/person/sak från 13 år sedan som jag inte hade tänkt på över huvud taget på ett eller annat nostalgiskt sätt. Jag böjde lite på reglerna här: jag har faktiskt tänkt på hur jag kände inför sailor moon-demonerna genom åren, men det kändes ändå som en bra känsla att utforska och fördjupa sig lite i. Jag ville möta mina demoner, så att säga. Pun intended. Uppgiften är bra på så sätt att den nästan tvingar en att krama ur sig och återupptäcka saker som man kände något för i det förflutna. Jag tror att det kan tjäna som en bra inspirationskälla vid rätt tillfällen!   

Didaktisk reflektion + Mitt och Micaelas assignment #1 (till Kristian och Titti)

Ta dig ut i det gröna.

 Hitta en yta/textur som intresserar dig.

 Försök teckna av den.Försök även se

 eventuella dolda figurer/mönster som döljer 

sig i ytan/texturen och uppmärksamma dem.


Jag och Micaela utgick bland annat från ett av våra gamla assignment som löd:

"Ta dig till en okänd plats,
appropriera den,
var där en ganska lång stund,
försvara den,
dokumentera."

och även från bl.a sidan 83 i Keri Smiths bok How To Be an Explorer of the World. Där stod det om en uppgift som uppmanade utföraren att leta efter "konstobjekt" i vardagen, såsom egendomligt formade stenar, klumpar med ståltråd, skeva burkar, etc. I formulerandet av uppgiften inspirerades jag personligen av ett annat avsnitt i boken som handlade om att man skulle försöka kartlägga sprickmönster i asfalt och se hur dessa var oavsiktligt "utformade".