(min kompis Liza)
+
(referenser)
=
(Här är slutresultatet. Jag försökte jobba med mina bläck/akvarellpennor först för färgläggningen, så att tusch-outline:en inte skulle bli så dimmig som den brukar bli. Det funkade, men färgerna blev fläckiga och fula när jag målade ut dem med penseln. Jag har fortfarande svårt för akvarellteknik, verkar det som. Jag hade åtminstone prövat ett annat sätt att få färg på bilden. Jag var inte nöjd, dock, så jag målade över tröjan och håret med promarkers. Antagligen lägger jag till lite mer detalj-streck så snart bläckplumparna runt om i kanterna har torkat. Det känns lite väl avskalat för tillfället. Jag märkte också att huvudet hamnade lite väl långt upp i förhållande till axlarna, men jag skiter i det. Det kan lika gärna vara en artistisk touch, bara.)
(En till liten skissboks-grej jag gjorde härom natten. Jag började skissa vid 21:30 och var vid 02-tiden helt mosig i skallen efter att ha målat alla detaljer. Sov gott gjorde jag i alla fall.)
Nu till reflektionen!:
Vad/hur/varför lärde jag mig under gestaltningsperioden?
- Under tiden vi har jobbat med våra projekt har jag lärt mig att det kan vara både jobbigt och skönt att ha såpass mycket tid att förfoga över på egen hand. Det har känts gött att kunna vila och tänka vissa tidsperioder då jag har klankat ner på min egen skapandeförmåga för hårt. När jag vilade en stund kom idéerna plötsligt till mig, och jag började känna mig säkrare på att jag skapade nåt mer kvalitativt och uttänkt. Det kändes också skönt att ha min skissbok som ett litet sidoprojekt som jag kunde experimentera med och rita i. Detta för att lätta på pressen som kom med att man skulle ha ett stort och väl utformat slutresultat. Även om jag inte fick ur mig många teckningar som tvingade mig att utvecklas inom det jag är dålig på att teckna (händer, fötter, perspektiv, etc.) känns det ändå som att jag har kommit några myrsteg närmare i rätt riktning. Under tiden jag har hållit på med djur/frukt/färg-bilderna har jag fått tänka över ordentligt vad jag ville säga med mina verk. Jag har funderat över varför jag associerar vissa folk med särskilda färger och vad för symbolik som färgerna i sig kan ha. Jag hörde från min mor, som i sin tur hade hört det via ett radioprogram om synestesi, att de människor man förknippar med varma färger såsom röd och dess närliggande färger i färgskalan är folk man tycker om extra mycket. Jag upptäckte att jag nästan skulle kunna ha haft färgen röd på de flesta jag ritade av, men att jag tog färgen som kom till mig i andra hand mest för att få lite variation.
Jag tror att jag ändå har haft ett rätt bra upplägg på mitt arbete, och inte tagit mig vatten över huvudet. Det var en av de första sakerna jag tänkte på när de andra började prata om skulpterande och oljemåleri. Jag ville se till att jag var så produktiv som möjligt med den skapandeförmågan jag har. Man kan kritisera min approach och invända att jag kanske inte har gått så mycket utanför min trygghets-zon, men jag upplever ändå att jag har uppbådat det mod jag har kunnat och jobbat inom rimliga gränser. Jag hade fått spader om jag hade börjat måla stora oljemålningar för första gången i mitt liv och att jag inte skulle kunna förmå mig att stå för slutresultatet. Jag känner att jag efter att ha jobbat "smått" och varit nöjd har fått samma dos utveckling som jag skulle fått om jag hade jobbat "stort" och hatat det.
I min process har jag även lärt mig att en bild inte behöver vara helt meningslös bara för att den inte ser snygg ut när den är halvvägs klar (Jag har haft det lite som måttstock innan: "-Men nu börjar den väl ändå se helt ok ut?"). Man kan alltid som i mitt fall gå in i efterhand och rita lite pillgrejer för att förstärka de visuella uttryck man inte lyckades förmedla innan. Bläckfisken ovan är ett exempel på detta. Från början var den bara en abstrakt form som jag lekte (jag skar bort områdena på föregående sida som omgav min iron man-teckning och fyllde sedan i luckornas konturer på sidan bakom) lite med för att se hur mycket jag kunde påverka en satt form att uttrycka skugga, textur och djup. Min för tillfället största idol, Mike Mignola, är väldigt duktig på detta, och jag vill också gärna bli det.
Och som med allt jag gör och har gjort hittills på HDK, har min tro på att "älska det fula" i det man gör stärkts!
Det var alla tankar jag hade i hjärnan när det gällde den här frågan. Om handledarna vill ha lite mer text kan jag kanske mjölka ur lite till efter respons imorgon!
Titeln på mitt projekt/mina verk:
Det har vart svårt att komma på ett samlingsnamn på alla mina grejer. Är det för pretto att ge den en engelsk titel? Eller skall jag ha en svensk? Jag har en av varje som jag kan pröva på handledarna och mina klasskamrater, så vi får se vilken som passar bäst: "Djuret, frukten och den heliga färgen (med omnejd)" eller "Beastly buddies - fruity friends - color comrades + loose ideas" det senare förslaget är väl lite halvseriöst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar